Visste du att....

Jag började min ridkarriär i en handikappgrupp på ridskolan i Vällingby och i Vällingby red jag kvar fram tills jag först flyttade till USA och när jag kom tillbaka hem så red jag några år till i Vällingby innan vi flyttade till vårt hus i Märsta. Då tyckte jag att det blev för långt att åka och då hittade jag istället en medryttarhäst (Achilles) som senare blev min egen och när han togs bort så kom Tingeling in i mitt liv...
 
Jag började som sagt i en handikappgrupp och det red jag i dom första sju åren skulle jag tro, ibland en dag i veckan och ibland två dagar i veckan. Sen var det ett sportlov som jag, som vanligt, var i stallet innan min ridning skulle börja och då kom en av de andra ridlärarna och frågade om jag istället för att rida i handikappgruppen inte ville rida med i hennes ponnygrupp innan - inte kunde jag säga nej till det?
 
Jag fick rida min favoritponny som jag kände mig trygg på, shetlandstoet Stella, men just denna dag så var hon på bushumör och det slutade med att jag åkte av en gång.
Haha!
 
Det hade dock inte spelat någon roll utan jag fick fortsätta rida i den vanliga ponnygruppen och där fortsatte senare min ryttarkarriär där jag precis som alla andra jobbade mig uppåt i grupperna vart efter att jag blev duktigare.
När jag fyllde 18 så fick jag flytta upp på stor häst precis som alla andra...även om jag nog hade kunnat rida på ponny i många år till (och fortfarande kan) eftersom jag är så kort och liten...
 
Under alla år som förflutit sen jag slutade rida i handikappgrupperna så har jag ändå aldrig glömt hur det var - och jag har till och med under två år varit instruktör för några av de handikappgrupper som då fanns på ridskolan. Ett sätt för mig att få ge tillbaka lite av det som betytt oerhört mycket för mig och mitt liv!
 
Och jag kan säga att det finns många upplevelser jag inte hade fått upleva om det inte varit för handikappgrupperna och Karsten i Vällingby - rida i hovstallet på drottningens häst i samband med en tv-inspelning, reportage av lokaltidningar osv.
 
 
Min nästa dröm som jag hoppas kunna uppleva är att få starta handikapp SM i dressyr, och jag hoppas att det är med Tingeling jag tar mig dit... det får ta en evighet att ta sig dit men drömmen ska man ha kvar och vårda!
 
 
#1 - - Vanessa:

Hoppas att du uppnår din dröm <3 Jag vill också rida SM, på storhäst i dressyr!