Uterittsvecka...
Även om jag egentligen inte alls gillar snön och kylan så måste jag ändå erkänna att det är fantastiskt fint och helt underbart att rida i snön!
Så länge temperaturen håller sig runt kanske 5 minusgrader så känns det helt okej.
I måndags skrittade jag fram ute runt hagarna ned radhuslängan tillsammans med Ann och sen gick vi in i ridhuset - Florris kändes suuuuper fin även då och trots vilodag på söndagen men det var också som i lördags att det nu när vi grottar ännu lite till och höjer oss ännu en nivå så blir hon suuuperkänslig och hon hade nerverna lite på utsidan hela passet...
Självklart resulterade detta i att jag vid ett tillfälle ramlade av - jag höll inte om ordentligt med vänsterbenet, fastnade lite i vänsterhanden och hon hoppade inåt åt vänster och jag hängde inte riktigt med (men det var nära!) och ramlade då av utåt på högersidan.
Jaja, det var ju över ett halvår sedan vi åt avramlingstårta senast så det var ju dags...
Huvudsaken var att jag inte gjorde illa mig och jag satt upp efteråt och red en stund till - något som Florris inte alls uppskattade för hon ansåg minsann att hon var färdig! Haha!
I tisdags var det någon plusgrad så vi red inte nere på Gröna banan som tänkt utan tog istället en skritt och klätterrunda i skogen. Såååå fantastiskt mysigt att ge sig ut i skogen innan solen gått upp och snön och månen är det som lyser upp helt fantastiskt bra!
I de lägena älskar jag snön! Och det trevliga ridsällskapet av Ann och Anna (och hundarna förstås!).
I onsdags var det kallare igen så då red jag ihop med Ann och Skabbe nere på Gröna banan efter att ha skrittat fram radhuslängan igen - Florris var riktigt sur på mig eftersom jag i den djupa snön kom åt henne på en gång!
Jag känner mig som värsta rodeoryttaren som sitter kvar när hon håller på numera - även om jag är helt övertygad om att rörelserna hon gör känns större för mig än vad de egentligen är...
Jag satt i alla fall iskallt kvar när hon ville sparka bakut och så där. Haha!
Vi kunde till slut både skritta och trava där nere och upp- och nedför den lilla slänten som är och som är så bra att rida i just för att det går lite upp och ned och hon då naturligt får sätta sig mer i nedförsbacke och så vidare.
Jag kunde till och med reglera tempot i traven på slutet!
Idag har hon fått jobba avsuttet men även då på en annan del av Gröna banan. Idag fokuserade jag mer på galopp och trav. Jobbigt att galoppera i lite nedförslut sa hon men jag tyckte hon kämpade på bra!
Effektiva och korta pass när hon får jobba i snön, varken igår eller idag jobbade hon längre än 20 minuter.
Jag tror minsann det är en nöjd Florris efter dessa dagar. Hon verkade i alla fall väldigt nöjd i onsdags när vi för andra dagen på raken gick ut och inte in i ridhuset.
Hon är nog, precis som jag, rätt trött på de där fyra väggarna nu....men jag uppskattar det oerhört eftersom det ger oss rätt möjligheter till att kunna träna ordentligt!
