En sammanställning av 2013...

Oj, vad det här året har gått fort!
 
Inför 2013 hade jag egentligen bara en enda önskan - att slippa vara så skadedrabbade som vi var under 2012. Och det måste jag säga att vi har varit! 
 
Vi har fortsatt att jobba med grundridningen och jag har verkligen märkt hur det har gett resultat. I början av året hade vi stora problem med högergaloppen och det satte sig verkligen i mitt huvud och det resulterade i att jag till slut kände mig hopplöst dålig.
Men med min underbara tränares och goda vänners hjälp så löste vi även det hindret - långsamt byggde vi upp förtroendet mellan mig och Tingeling igen.
 
Under våren fortsatte framgångarna att följa varandra och jag kunde verkligen känna hur vi var på G. Vi kunde börja jobba mer med galoppen igen och vi började introducera förvända galoppen igen - vi hade med andra ord nått vårt andra mål för 2013, nämligen att komma dit vi hade varit under vår och försommar under 2012.
 
Jag kan helt enkelt säga att 2013 har varit ett sånt framgångsår som jag hade hoppats på! Och det allra viktigaste - jag och Tingeling har haft otroligt roligt ihop, varje dag!
Nu taggar vi inför 2014 som jag är helt säker kommer att komma med otroliga framgångar! Jag har det på känn!
 
 
// Jenny


Årsresumé 2013...

Det är flera som har lagt upp årsresuméer på sina bloggar och jag tänkte att jag kunde göra detsamma....
 
Januari
Jag började året med att känna en frustration och besvikelse över att vi inte alls kunde galoppera till höger - vi var tillbaka till ruta -1 ungefär vad gällde högergaloppen och stod mest och studsade på stället oerhört spänt eller stod på bakbenen eller så blev det fel galopp. Varje gång. Mitt självförtroende var i botten.
Jag fick dock mycket hjälp av både Ann, Anna och Klara och i slutet av månaden började jag känna lite hopp med de nya verktygen jag fått med mig.
 
Februari
Tack vare fantastiska Anna och Ann som regelbundet kom ut och hjälpte mig både med att rida och att träna så började jag och Tingeling att ta oss ur vår svacka och jag kunde inse att det faktiskt inte var fel på mitt sätt att rida - det gällde helt enkelt att jag och Tingeling började lita på varandra igen.
Jag red en hel del med växlande ställning på runda spår för att få henne att lägga sig i min ytterhand och fick vara riktigt noga med att hon inte sköt ut rumpan åt något håll.
Det började bli riktigt roligt att rida igen!
 
Mars
Jag gnetade på med förtroendet mellan mig och Tingeling och jag märkte hur det började att ge resultat. Tingeling fick även sin vintervila under denna månad.
Vi tränade intensivt och var iväg på vår första bortaträning för säsongen och avslutade samma helg med att även ha en träning på hemmaplan.
Jag började kunna känna känslan av vilka framsteg som faktiskt skulle komma under detta år.
 
April
Det börjarde lossna rejält för oss och jag hade ständigt ett leende på läpparna även om Tingeling ibland hade överskottsenergi som sprutade ut genom öronen. Våren kom med 10-15 graders värme och vi njöt av att inte behöva ha dressyrpassen inomhus hela tiden.
Vi löshoppade regelbundet och Tingeling tyckte det var superskoj!
 
Maj
Vi fortsatte att traggla grundridning och vi hamnade även i en liten svacka igen men lyckades ta oss upp ur den relativt smärtfritt.
Vi började nosa lite på den förvända galoppen och Tingeling blev överlycklig - hon älskar alla övningar som inkluderar galopp!
Vi fortsatte att löshoppa regelbundet. I slutet av månaden slutade Irene som medryttare och jag tog beslutet att inte leta efter någon ny medryttare utan att ha Tingeling helt själv.
 
Juni
Tingeling släpptes på sommarbete och blev så där superrund om magen så att jag började misstänka att hon hade ett gräsföl i magen, haha! 
Vi fortsatte träningarna och introducerade förvända slutor - superkonstigt tyckte Tingeling till en början precis så som hon alltid gör om nya saker, men oj vad skoj och lösgörande det är!
Tingeling påbörjade sin sommarvila.
 
Juli
Sommarvilan fortsatte och sen började jag sätta igång henne långsamt och känslan efter vilan var att det kändes som att hon mognat ytterligare och polletten började trilla ned ordentligt. Det är oerhört roligt att rida just nu och både jag och Tingeling känner oss oerhört positiva och tillfreds!
Tingeling går på sommarbete dygnet runt och tycker livet är toppen så länge flugor och broms inte är allt för närgångna.
 
Augusti
Känslan av framgång fortsatte - polletten trillar ned mer och mer för varje pass och jag hade ständigt ett leende på läpparna. Vi fortsatte jobbet med att introducera och jobba med den förvända galoppen - men bara de pass där vi båda var avspända och inte trissade upp oss.
Tingeling började sätta vinterpäls och jag insåg att första klippningen skulle ske i September precis som förra året. Haha, charmen med en häst som är ponnykorsning?!?
 
September
Tingeling togs in på stall igen och verkligen uppskatta att få sova i sin box.
Vi fortsatte träna och var borta och tränade hos Ann och då överraskade Ann mig med att jag fick rida lektion på La Coste medans Anna red Tingeling - och jag hade brännande muskler redan efter tio minuter. Men oj, vad roligt det var! Känslan var fantastisk och jag fick rida både förvänd galopp och göra galoppombyten - vilket självförtroende boost!! Nu fick jag en känsla för hur jag ville att min känsla med Tingeling ska vara.
Tingeling kändes fantastisk efter att Anna ridit henne!
 
Oktober
Tingeling vaccinerades och fick sina tänder kontrollerade. Det värmde oerhört mycket att få höra veterinären säga att det inte fanns några som helst skador i Tingelings mun orsakade av min ridning - jag fick en guldstjärna av veterinären för detta!
Jag fortsatte att träna och traggla grunder och började åter igen fokusera mycket på galoppen och att hon inte skulle få rusa iväg i fattningarna. Jag hade börjat få en helt fantastisk känsla vid ridpassen hemma och när vi åkte iväg för träning hos Ann fick jag det bekräftat att vi verkligen börjar göra framsteg - det var vår bästa träning någonsin och vi fick jobba mycket med övergångar och mycket med galopp där vi galopperade utmed hela fyrkanten och på långsidorna galopperade i en båge in på kvartslinjen och sen ut igen..
 
November
En lite lugnare månad där Tingeling bland annat fick två veckors ledighet med enbart något joggingpass - jag passade på att lägga in vintervilan lite tidigt i år med andra ord.
Vi fortsatte vårt jobb med galoppen och fattningarna och även den förväna galoppen. Jag börjar känna hur galoppen verkligen börjar komma mer och mer och hon blir starkare och starkare och vi kan till och med galoppera i kort galopp!
Inga träningar denna månaden då jag inte lyckades ta mig iväg till Ann först för att jag själv var magsjuk och den andra gången kom jag ut till en Tingeling med ett väldigt tjockt bakben.
 
December
Fortsatt jobb med galoppen - fattningar, korta upp galoppen och förvänd galopp där jag växlar ställning. Superskoj och vi har så roligt ihop!
Vi börjar även nosa lite på de enkla bytena och Tingeling tycker som vanligt att allt som inkluderar övningar i galopp är superskoj!
Tessan rider henne några gånger i slutet av månaden och då får äntligen Tingeling jobba uppsuttet över hinder - med skräckblandad förtjusning!
 
 
Jag kan bara konstatera att 2013 har varit oerhört roligt och jag hoppas att 2014 ska bli minst lika framgångsrikt och att vi under 2014 verkligen ska kunna komma iväg och träna hos Ann mycket mer än vi har kunnat under 2013!
 
 
 
 
 
// Jenny


Älskade vän...

Man säger ju att blod, svett och tårar ligger bakom en framgångssaga och jag kan inte annat än hålla med.
Jag vet inte någon häst som får mig att få en sån fantastisk känsla när det går bra som Tingeling. På samma sätt får hon mitt självförtroende att gå i botten när vi har ett dåligt pass.
 
Men det är nog så det är, speciellt med ston, att när det går bra så går det oerhört bra och när det går sämre så går det så dåligt att man själv tror att man inte kan rida. 
Men är det något jag inte velat så är det att ge upp. Hon är ju min allra bästa vän...hon får mig på så bra humör varje gång när vi umgås...
 
Men oavsett vad så är hon min allra bästa vän...
 
 
// Jenny



Om mig

Jenny heter jag och det är jag som driver den här bloggen. Tingeling var ett sto född 2003 e Dale Haze RC 57 ue Music Streak xx som jag skolade om från distanshäst till dressyrhäst. Vi tävlade handikapp SM 2016, en dröm som blev sann. Dessvärre fick Tingeling somna in alldeles för tidigt i November 2017. Men hon finns för alltid med mig i mitt hjärta.


Lillemons Florett kom in i mitt liv i December 2017 och hon är ett sto född 2010 e Speyksbosch Dancer BRP 8 ue Tamburin 700. Florris, som hon kallas, och jag ska lära känna varandra och förhoppningsvis få många roliga år ihop! Välkommen att följa min vardag med hästar, familj och en del inredning och släktforskning!




Kategorier


Arkiv


Länkar

Alice Lindström
Ehohko's Himalayans
Järva Kattklubb
Strömsbergs gård - Horseware täcken till bra pris


Sök i min blogg


RSS 2.0