Fem månader...

Tänk att vi hängt ihop i fem månader nu, fem månader och tre dagar om man ska vara exakt...
 
Precis som jag väntat mig så har det varit en resa som har gått upp och ned, fram och tillbaka. Det är ju ofta så hela tiden att det går framåt och sen kommer ett bakslag och då får man börja om lite igen även om man hoppas på att man inte ramlar tillbaka allt för mycket...
Jag märker dock hur vi rider ihop oss mer och mer för varje pass och hur jag lärt känna hennes rörelsemönster och numera känner mig mer och mer hemma i det. 
Även Florris verkar känna sig mer och mer trygg med mig och min obalans eftersom jag märker att hon oftast är avspänd och släpper ned mig på ryggen redan från början numera, och är hon lite spänd så tar det inte jättelång tid innan hon slappnar av och släpper ned mig. Hon får inte panik numera om jag hamnar lite i obalans även om hon fick lite småpanik när jag lyckades parera första hoppet i söndags och hamnade i obalans efter det...men det var extremt och inget jag väntat mig att hon inte skulle reagerat på heller.
 
Under dessa fem månader har jag fått lära känna Floretts personlighet mer och mer, och precis som jag hoppades på så är det en fantastisk liten prinsessa jag lyckats få tag på...vart efter hon lärt känna mig så litar hon på mig mer och mer och visar sin underbara personlighet. Hon älskar att mysa och lägger då hela huvudet i min famn, det har blivit en vana att vi myser så i samband med tränsning och det är en vana jag inte vill göra mig av med.
Hon uppskattar att bli borstad och står alltid helt stilla när jag gör det - jag kan avslöja att nya supermjuka borsten blivit en favorit!
 
Även om jag inte kan gå så långt så märker jag på henne att hon uppskattar de gånger vi faktiskt går tillsammans, sida vid sida, och för mig är det också ett sätt att vi bygger på vår relation och trygghet i varandra så det är något jag inte vill vara utan.
 
Att det skulle bli en berg- och dalbana visste jag, och jag älskar ju att åka dom...och jag vet att med tid, kärlek, glädje och en del tårar så kommer vi att bli ett helt fantastiskt ekipage. Och tid och kärlek, det har jag hur mycket som helst...
 
 
// Jenny



Om mig

Jenny heter jag och det är jag som driver den här bloggen. Tingeling var ett sto född 2003 e Dale Haze RC 57 ue Music Streak xx som jag skolade om från distanshäst till dressyrhäst. Vi tävlade handikapp SM 2016, en dröm som blev sann. Dessvärre fick Tingeling somna in alldeles för tidigt i November 2017. Men hon finns för alltid med mig i mitt hjärta.


Lillemons Florett kom in i mitt liv i December 2017 och hon är ett sto född 2010 e Speyksbosch Dancer BRP 8 ue Tamburin 700. Florris, som hon kallas, och jag ska lära känna varandra och förhoppningsvis få många roliga år ihop! Välkommen att följa min vardag med hästar, familj och en del inredning och släktforskning!




Kategorier


Arkiv


Länkar

Alice Lindström
Ehohko's Himalayans
Järva Kattklubb
Strömsbergs gård - Horseware täcken till bra pris


Sök i min blogg


RSS 2.0