Dagens ridpass 30/5 2017...

Jag tar ju mina läxor med största allvar som ni vet och därför fokuserade jag rätt snart in i passet på våra förvända slutor på volt - och herrejösses vad förbannad Tingeling blev på mig idag!
 
Hon ifrågasätter verkligen rejält om jag är allvarlig med att jag ska få koll på hela henne och peta in det där bakbenet och ja, jag är ju fullt allvarlig...
Det är ju rätt fascinerande ändå att märka hur hon kör sitt race med att skaka på huvudet, försöka älga iväg och när det inte funkar så testar hon med att försöka växa sig fast i marken...
 
Men det var riktigt tufft idag och det känns som att det var väldigt länge sen vi hade ett sånt här tufft pass så till vida att vi inte var överens utan hon blev väldigt skakig osv. Men Ann sa bara åt mig att fortsätta min ridning och vara kvar på min volt och fortsätta ställa utåt och flytta rumpan på henne utåt - dvs ge mig inte utan bara fortsätta lugn och metodisk för att visa henne att jo, jag är helt allvarlig med att vi ska göra det här nu.
 
Det är ju rätt roligt ett sånt här pass ändå för när hon sen släppte några steg så var hon ju helt gudomlig och både traven och galoppen var verkligen to die for i båda varven! Men sen är det ju som att hon kommer på att nej, du matte där uppe på ryggen jag tänker minsann inte bara göra som du säger för jag är inte säker på om du verkligen menar det här...och då är vi tillbaka till det där med skakandet...
Och de där slutorna i galopp fick jag inte till nämnvärt men bara tanken av dom gör ju att jag får bättre koll på yttersidan i alla fall och det är ju det som är meningen.
 
Men jag tror faktiskt fullt ut att det är så att vi nu är inne och rotar i oss båda och vi ska båda ta oss upp ytterligare en nivå, och då brukar hon reagera så här...det har ju lite med styrka och balans hos oss båda att göra också just nu, så jag kämpar på och ser det där ridpasset framför mig med den där gudomliga traven hela passet som hon nu bjuder på till och från...
 
Högergaloppen var i alla fall superfin idag och vänstern också...
 
Sen satt jag löst vid två tillfällen också för hon blev helt plötsligt rädd för ingenting vid ingången och den andra gången för traktorn på utsidan av ridhuset som lät...ehh...ja, hon som aldrig är sån behövde väl det också....
 
Hon är finast i hela världen och jag ser fram emot nästa ridpass på torsdag!!
 
 
// Jenny


Grattis bästa lilla hästen...

Tänk, idag blir min fantastiska lilla häst och bästa kompis 14 år...och hon har varit min i 6,5 år....
 
 
// Jenny


När hjärtat väljer...

Jag funderar rätt ofta på det här med hur vi väljer våra djur...eller jag tror faktiskt inte att det alltid är vi som väljer utan jag tror att de faktiskt väljer oss också...
Ni som följt mig ett tag vet att det var precis så jag kände när jag provred Tingeling - eller egentligen redan innan provridningen för det var ju direkt när jag klev in på stallgången och såg henne som hon stal mitt hjärta och jag visste att det skulle bli hon och jag...
 
Det jag tycker är häftigt är att jag har precis samma känsla idag när jag kliver in på stallgången efter 6,5 år tillsammans och ser henne - mitt hjärta smälter varje gång och jag är så glad över att hon är bara min...
 
Jag kunde aldrig ha hittat en bättre tränings- och tävlingskompis till mig själv med tanke på hur trygg och otittig hon är...och så fascineras jag varje gång jag har en dålig dag för då går hon alltid som tåget..som att hon känner på sig att just idag behöver hon hjälpa sin matte lite extra...
 
Jag älskar verkligen min lilla häst...även de gånger hon blir hysterisk och tycker att dikena ute i skogen är ett bättre ställe att vara på än den trygga grusvägen...
 
Hon är en enmanshäst även om hon accepterar att andra rider henne. Hon visar det väldigt tydligt numera för så fort jag sitter upp efter att någon annan ridit så kan jag riktigt känna hur hon andas ut och dessutom brukar hon frusta ur sig rejält och bli helt avspänd när jag hoppar upp...
 
Så jag tror faktiskt att det är så att vi har valt varandra. Hon älskar och litar på mig lika mycket som jag älskar och litar på henne...
 
Jag har hört innan att när man väl vinner ett stos hjärta så går de genom eld för en, och jag kan inte annat än hålla med...bara det att jag tror att de dessutom väljer dig precis som du väljer dom...
 
 
// Jenny



Om mig

Jenny heter jag och det är jag som driver den här bloggen. Tingeling var ett sto född 2003 e Dale Haze RC 57 ue Music Streak xx som jag skolade om från distanshäst till dressyrhäst. Vi tävlade handikapp SM 2016, en dröm som blev sann. Dessvärre fick Tingeling somna in alldeles för tidigt i November 2017. Men hon finns för alltid med mig i mitt hjärta.


Lillemons Florett kom in i mitt liv i December 2017 och hon är ett sto född 2010 e Speyksbosch Dancer BRP 8 ue Tamburin 700. Florris, som hon kallas, och jag ska lära känna varandra och förhoppningsvis få många roliga år ihop! Välkommen att följa min vardag med hästar, familj och en del inredning och släktforskning!




Kategorier


Arkiv


Länkar

Alice Lindström
Ehohko's Himalayans
Järva Kattklubb
Strömsbergs gård - Horseware täcken till bra pris


Sök i min blogg


RSS 2.0