Dagens träning för Ann 23/6 2018...
Jag hoppas att jag någon gång kan komma i närheten av att bli så duktig som Ann...och jag är så oerhört glad och tacksam över att ha henne i mitt team...
Jag och Florris har haft två tuffa dagar nu. Hon var ju fin i tisdags och så fick hon trava och galoppera över bom på gräsbanan i tisdags och sen har vi varit i ridhuset.
Idag beslöt vi därför att Ann skulle tömköra henne innan jag satt upp.
Florris tyckte nog att det var lite konstigt för vi satte nämligen tömkörningsgjorden över sadeln...
Men det gick bra och det är så häftigt att se någon som är duktig på tömkörning göra det!
Florris fick jobba på ordentligt innan jag sen fick sitta upp.
Jag fick rida i alla gångarter och verkligen ha koll på yttersidan...när jag har henne på ytter och med ställning i nacken inåt utan att fastna med handen så blir det ju så himla bra!!
När jag däremot tappar yttersidan så blir det ju inte så bra...då har jag även en tendens att rida iväg henne och låta henne bli för lång...
En aha-upplevelse idag igen med galoppen...att jag rider iväg och släpper allt i fattningen är ju inget nytt utan något som ligger kvar i min ryggrad från åren med Tingeling och där fick jag till några riktigt bra fattningar idag. Att tänka som att jag rider i galoppen redan, dvs i varje galoppsteg gjorde att jag fick till det mycket bättre och inte glappade med handen eller skänkeln.
I själva galoppen till vänster så märkte jag verkligen idag hur jag nästan helt låter bli att rida med högerbenet och ramar in henne där, som då självklart orsakar att jag tappar hela yttersidan och hon faller utåt. När jag då i stället red och höll om med ytter så blev det ju så himla mycket bättre!
Jag har nog sagt det förut men jag är så glad och tacksam över hur mycket Florris lär och utvecklar mig som ryttare!
Jag är helt övertygad om att med tid så kommer vi ha lärt oss alla varandras signaler och när jag verkligen kommit på hur hon fungerar så kommer jag att ha utvecklats ännu mer som ryttare!
Just nu är hon ju suuuuuperfin emellanåt och emellanåt så vet jag inte vad vi gör, haha!
Jag är ju van sen Tingeling att prata om sekundridning och med Florris är det i alla fall minuter som hon är riktigt din, ja, jag skulle vilja säga fantastisk och det är dom stunderna som ska bli längre och längre.
Så glad i min fantastiskt fina lilla häst....som dessutom kommer gående och möter sin matte i hagen när jag hämtar henne...
